Our father who art in heaven .

Idag är det Söndag. Jag brukade alltid vara i kyrkan på söndagar. Men om jag ska vara ärlig så har jag inte hunnit..och jag vet att det låter jätte fel men jag vaknar alltid klockan5-6 på söndagar eftersom att Jag jobbar natt på lördagar, är hemma vid sex, sju någon gång och somnar inte typ förrän åtta om inte nio. Senast jag var i kyrkan vart för en månad sen och det kändes så bra. Guds hus, där känner man sig så hemma och välkommen eftersoma att alla i församlingen är där för samma budskap. För att kontakta Gud.
Nej, nu ärdet på tiden att jag tar tag i det. Jag får helt enkelt ha orken att stiga upp ur min säng. Det räcker inte att jag ber varje dag för att vara "bra" kristen. Det är mycket som måste göras för att ses som en rättfärdig Kristen.
Som min min kära vännina Izzy bruka säga, man vet aldrig när tiden är inne och en dag kankse alla åker upp utan dig, du stannar kvar. Det där skrämmer mig.
Kom ihåg när jag va liten, då gick jag till kyrkan varje Söndag. Så svårt ska det väl inte vara?
Jag får ju ångest nu. Det blir Smyrnakyrkan näsat Söndag. That is a promise.



But still, let us pray;

Our Father, who art in heaven
hallowed be thy Name,
thy kingdom come,
thy will be done,
on earth as it is in heaven.
Give us this day our daily bread
And forgive us our trespasses,
as we forgive those
who trespass against us.
And lead us not into temptation,
but deliver us from evil.
For thine is the kingdom,
and the power, and the glory,
for ever and ever.
Amen.